Nedan finner du en samling av juridiska och fastighetsrättsliga begrepp, presenterade i bokstavsordning.
A
Arrende
Arrende är en form av nyttjanderätt mot vederlag. Att vederlag ska utgå innebär att ett arrende aldrig kan vara ”gratis”. Fastighetsägare (jordägaren) upplåter mark för visst ändamåltill en person (arrendatorn). Flera olika arrende finns; lägenhetsarrende, jordbruksarrende, bostadsarrende och anläggningsarrende. Arrendet innebär att arrendatorn under en avtalad tid får besittning till den upplåtna egendomen.
Avstyckning
Genom avstyckning bildas en ny fastighet. Den fastighet som nybildas kallas styckningslott och är mark eventuellt med byggnader som avskiljs från ursprungsfastigheten som kallas stamfastighet. En avstyckning kan endast ske genom ansökan till Lantmäteriet som prövar om en lämplig fastighet kan styckas av på det sätt ansökan gjorts. Om Lantmäteriet anser att det inte går så ska ansökan leda till en inställd förrättning. Ett sådant beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen.
Avtal
Avtal kan både vara skriftliga och muntliga. Avtal avseende exempelvis köp av fastighet (s.k. jordabalksköp) är dock ett så kallat formalavtal vilket betyder att det måste vara skriftligt för att vara giltigt. Det finns även i övrigt vissa krav på formuleringarna som ska användas vid fastighetsköp. Regler om detta finns i jordabalken. Fastighetsavtal eller köpekontrakt avseende fast egendom kan vid tvist mellan säljare och köpare i sista hand tolkas och bedömas av allmän domstol dvs. tingsrätt, hovrätt och i vissa speciella fall av Högsta domstolen. Ett avtal och en överenskommelse om fastighetsreglering är inte samma sak. Se mer om överenskommelse nedan.
B
BOSTADSRÄTT
Bostadsrätt är en särskild upplåtelse av en lägenhet eller byggnad (bostadsrätt) till nyttjande mot ersättning och utan tidsbegränsning. Både bostäder och lokaler kan upplåtas med bostadsrätt. Endast bostadsrättsföreningar får upplåta sådan nyttjanderätt enligt bostadsrättslagen. Det finns andra typer av föreningar som upplåter bostäder, ofta äldre former av s.k. bostadsföreningar. Dessa lägenhetstyper är inte exakt samma sak som en bostadsrätt. Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt får endast ske till den som är beviljad medlemskap i bostadsrättsföreningen. Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen. En upplåtelse med bostadsrätt får endast avse hus eller del av hus. En upplåtelse får dock även omfatta mark som ligger i anslutning till föreningens hus, om marken ska användas som komplement till nyttjandet av huset eller del av huset.
BYGGEMENSKAP
Föreningen för byggemenskaper har fastställt en definition av begreppet byggemenskap: “En byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och sedan använder en byggnad.”
Enligt Boverket beskrivs byggemenskaper enligt följande. En byggemenskap är ett sätt att organisera och planera ett byggprojekt, som karakteriseras av att det är de som ska använda byggnaden som själva äger och driver projektet. Oftast gäller det bostäder och de som ingår i byggemenskapen arbetar då utifrån en gemensam idé om hur och var de önskar bo. Byggemenskapen avgör också själv vilken upplåtelseform man vill ha.
BYGGLOV, RIVNINGSLOV, MARKLOV OCH ANMÄLAN
Enligt plan- och bygglagen krävs för vissa åtgärder bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Lov- och anmälningsplikten beror på vad det är för åtgärd som ska göras, hur stor den är och på vilken plats åtgärden ska göras. Det är kommuner/regioner som prövar dessa ansökningar. Om kommunen nekar lov kan dessa beslut överklagas till länsstyrelsen och sedan vidare till mark- och miljödomstolen, Mark- och miljööverdomstolen och i viss fall till Högsta domstolen.
Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier:
- åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov,
- åtgärder som kräver anmälan och
- åtgärder som varken kräver lov eller anmälan.
C
CIVILRÄTT
Civilrätt, även kallad privaträtt, omfattar förhållanden mellan privatpersoner, bolag, associationer och andra privata rättssubjekt. Det skiljer sig från offentlig rätt, som inkluderar statsrätt, förvaltningsrätt och straffrätt. Inom civilrätten finns olika områden såsom arbetsrätt, associationsrätt, obligationsrätt, familjerätt, fastighetsrätt, försäkringsrätt, sakrätt, avtalsrätt och immaterialrätt. Avtals- och skadeståndsrätten utgör kärnan, då enskilda träder i rättsförhållanden genom att ingå avtal eller orsaka skada för varandra.
COACH/COACHNINGSSAMTAL
Coachning är en samtalsteknik som är lösningsfokuserad. Den går ut på att hjälpa en person eller en grupp personer att bli mer aktiva och att mer effektivt kunna använda sina förmågor för att nå vissa uppsatta mål. Coachning används inte bara inom idrott utan användas i många andra sammanhang, exempelvis vid karriärvägledning och ledarskap. Numera finns universitetsutbildningar inom coachning och en coach kan arbeta på många olika sätt. Vanligt är att samtalsledaren och den som blir coachad sätter upp delmål, varefter samtalsledaren uppmuntrar och ställer frågor till den som ska coachas. Att ha rollen som coach ska inte blandas samman med att vara (psyko)terapeut och inte heller med att vara mentor. Dessa olika roller skiljer sig mycket år och detta måste klargöras vid alla typer av samtal
D
DOMSTOLSPROCESS
En domstolsprocess kan även kallas för en juridisk process och det är ett enligt lag eller sedvänja föreskrivet förfarande för att lösa tvister eller för fastställa ett visst rättsförhållande i domstolar (och i vissa fall i nämnder).
E
EKONOMISK FÖRENING
En ekonomisk förening driver ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i och drar nytta av. En ekonomisk förening bildas genom att tre eller flera fysiska eller juridiska personer blir sådana medlemmar i föreningen som inte är investerande medlemmar, att dessa antar stadgar för föreningen, och att de väljer styrelse och minst en revisor.
EXPLOATERING AV MARK
Då offentliga eller privata markägare vill utveckla sitt ägande på olika sätt inleds en så kallad exploaterings- och markanvisningsprocess. Vid exploatering ska en detaljplan tas fram och antas politiskt av kommunen, i vissa fall av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. Det kan även finnas äldre detaljplaner som behöver ändras.
Vilken process som blir aktuell beror på om det är kommunen som äger marken eller om den privata aktören själv äger marken. Detta förhållande avgör också om det föreligger en upphandlingsplikt för allmänna anläggningar som behöver byggas samtidigt.
Kommunerna har enligt kommunallagen och plan- och bygglagen ett så kallat planmonopol, dvs. endast kommunen kan besluta om detaljplaner. Vem som äger marken och hur strategiskt viktig den är för kommunens planer påverkar kommunens förhandlingsläge.
F
FASTIGHETSBESTÄMNING
Vid en fastighetsbestämningsförrättning klarläggs ett befintligt rättsförhållande rörande fastigheter. Några nya gränser eller rättigheter uppkommer normalt inte utan det är ett verktyg för att rättskraftigt avgöra vilka förutsättningar som redan föreligger.
Genom fastighetsbestämning kan avgöras hur fastighetsindelningen är beskaffad, om en ledningsrätt eller ett servitut gäller och vilket omfång rätten har, om byggnader eller andra anläggningar är fastighetstillbehör till en fastighet, och vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har.
Ansökan om fastighetsbestämning görs hos Lantmäteriet men myndigheten kan även i vissa speciella fall ta officialinitiativ till fastighetsbestämning i en pågående fastighetsbildningsprocess.
FASTIGHETSBILDNING
Fastighetsbildning och de juridiska reglerna om fastighetsindelning är en specialgren inom fastighetsrätten. Den kräver kunskap om såväl teknik, ekonomi som historia. Som exempelvis förrättningslantmätare behöver du dessutom kunskap om kartor och tolkning av äldre handskrifter. Det inkluderar att göra historiska utredningar om gränser, rättigheter, servitut, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar samt
granska köpehandlingar etc. av fast egendom. Genom fastighetsbildning skapas nya och förändras fastigheter och rättigheter.
FASTIGHETSBILDNINGSJURIDIK
Fastighetsbildningsjuridik är en gren inom juridiken som handlar om skapandet av fastigheter och fastighetsförändringar. Det kan inkludera allt från köp och försäljning av fastigheter till upplåtelse av nyttjanderätt, arrende, hyra, servitut och andra rättigheter som rör fast egendom.
Fastighetsbildningsjuridik är en viktig del av fastighetsmarknaden och är reglerad av lagstiftning som syftar till att skydda rättigheterna hos fastighetsägare och säkerställa att fastighetsförändringar sker på ett rättssäkert sätt.
I Sverige regleras fastighetsbildningsjuridiken framför allt av Fastighetsbildningslagen och Jordabalken, vilka innehåller bestämmelser om fastighetsbildning, fastighetsförändringar, fastighetsregleringar och servitut. Andra lagar som är relevanta inom området inkluderar Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Expropriationslagen.
Juridiska frågor inom fastighetsbildning kan vara komplicerade och det kan vara klokt att anlita en jurist med expertis inom området för att få råd och stöd i processen.
FASTIGHETSJURIST
Fastighetsbildningsjuridik handlar om att skapa och förändra fastigheter genom olika transaktioner och rättigheter. I Sverige regleras detta av Fastighetsbildningslagen och Jordabalken, tillsammans med andra relevanta lagar som Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Expropriationslagen. Det kan vara komplicerat att hantera juridiska frågor inom fastighetsbildning, och det är klokt att få hjälp av en expertjurist.
FASTIGHETSFÖRSÄLJNING
Se ovan om avtal.
FASTIGHETSKÖP
Se ovan om avtal
FASTIGHETSREGLERING
Se nedan om överenskommelse.
FÖRHANDSBESKED
Regler om förhandsbesked finns i plan- och bygglagen. Förhandsbesked är fristående från bygglovsansökan och kan begäras av byggnadsnämnden. Det är inte obligatoriskt att söka förhandsbesked innan man ansöker om bygglov. Avgift kan tas ut för beslut om förhandsbesked och beslutet kan överklagas. Förhandsbesked är särskilt användbart vid åtgärder utanför detaljplan då det minskar behovet av omfattande handlingar och sparar tid och pengar för sökanden. Det kan också vara lämpligt att söka förhandsbesked vid markavstyckning eller vid köp av obebyggd fastighet för att undvika problem med bebyggelse i framtiden. Även inom detaljplanelagda områden kan det finnas behov av förhandsbesked, särskilt om detaljplanens genomförandetid har löpt ut eller om planen är schematisk.
FÖRVALTNINGSPROCESS
Man brukar inom juridiken ibland tala om olika rättsprocesser. Processer vid allmänna domstolar brukar kallas civilprocesser och det är då tvistemål där privaträttsliga parter tvistar eller att brottmål avgörs och straff utdöms när någon har begått brott. Skiljt från detta finns något som kallas för förvaltningsprocess. Denna process rör exv. ansökningar om tillstånd eller tvister som rör relationen mellan den enskilda och det offentliga. Exempel på tillämpning av förvaltningslagen sker då en kommun gör en prövning om tillstånd för att servera alkohol på en restaurang eller då länsstyrelsen nekat förvärv av jordbruksmark enligt jordförvärvslagen. När dessa beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol så kallas detta för en förvaltningsprocess och domstolen tillämpar då förvaltningsprocesslagens bestämmelser och inte rättegångsbalken eller ärendelagens bestämmelser.
G
GEMENSAMHETSANLÄGGNING
För att en fastighet ska fungera för sitt ändamål kan den behöva tillgång till vissa anläggningar som förvaltas gemensamt med andra fastighetsägare. Då kan man inrätta en gemensamhetsanläggning. Vanliga typer är avloppsanläggningar, vattentäkter och vägar. Det är ofta både billigare och driftsäkrare med en gemensamhetsanläggning jämfört med om varje fastighet istället inrättar en egen anläggning. Att bilda en gemensamhetsanläggning (GA) sker genom en sansökan till Lantmäteriet och regler för detta finns i bl.a. anläggningslagen. Befintliga GA kan även behöva ändras eller upphävas.
GRÄNSTVIST
Se fastighetsbestämning.
H
HYRESRÄTT
Rätten att nyttja en lokal eller bostad kallas för hyresrätt. Bestämmelser som reglerar hyra av bostäder och lokaler finns i jordabalken. Ibland kallas dessa bestämmelser för hyreslagen även om det egentligen endast är 12 kap. i jordbalken som avses.
I
INSKRIVNING
Den del av Lantmäteriet som prövar och hanterar fastighetsinskrivningsfrågor kallas ofta för inskrivningen.
J
JURIDISK RÅDGIVNING
Juristkonsulter och advokatbyråer erbjuder kunder juridiska tjänster. Skriftliga överenskommelser är vanligtvis rekommenderade, men muntliga avtal kan också träffas. Viktiga uppgifter att specificera vid rådgivning inkluderar arvode, betalning, omfattning och begränsningar.
I vissa fall kan personer förbjudas att ge juridiskt eller ekonomiskt biträde på grund av inblandning i brottslig verksamhet. För advokater kan detta leda till uteslutning från advokatsamfundet och förlusten av titeln “advokat”.
Förbudet regleras av lagen om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall (1985:354), särskilt 2 § som stadgar att den som genom grov oaktsamhet främjar en straffbar handling genom biträde kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år. Straffet får inte vara högre än vad som föreskrivs för den främjade handlingen. I mindre allvarliga fall är inte straffbart.
Första stycket gäller inte om främjandet utgör medverkan till brott enligt 23 kapitlet i brottsbalken. Det gäller heller inte om det finns särskilda föreskrifter som inte föreskriver straff för medverkan till den främjade handlingen. (Lag 2001:367).
Förbudet att ge juridiskt eller ekonomiskt biträde kan vara upp till 10 år enligt lag om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall (3 §).
Stämning mot en advokat kan endast väckas efter att Sveriges advokatsamfund har hörts. Stämning mot en godkänd eller auktoriserad revisor kan endast väckas efter att Revisorsinspektionen har hörts.
JURIST GOTLAND ELLER VISBY
Det finns flera jurister och advokater på Gotland. Enklaste sättet att hitta en lämplig jurist är att söka på nätet eller kontakta någon av de lokala advokatbyråerna. Önskar man kontakta någon med specialistkompetens inom visst område bör man söka information om detta via respektive jurist/advokats webbplats samt be om referenser eller liknande.
JURISTSPECIALIST
En “juristspecialist” kan vara en specialiserad advokat eller jurist inom ett specifikt rättsområde. Det kan kräva särskild utbildning, certifikat eller erfarenhet inom området. Vissa företag och organisationer har även specialiserade jurister inom områden som lantmäterijuridik, PBL-juridik eller miljöbalksjuridik. I vissa länder erbjuds en särskild typ av juristutbildning, såsom “Juristische Fachhochschule” i Tyskland, för specialisering inom specifika rättsområden som skatterätt eller försäkringsrätt. Sammanfattningsvis kan en “juristspecialist” vara en advokat eller jurist med specialisering, en specialiserad jurist anställd inom en organisation eller en jurist med specialiserad utbildning och praktik.
K
KLYVNING
Vid klyvning nybildas två eller flera nya fastigheter och den ursprungliga fastigheten avregistreras. Den fastighet som är föremål för klyvning kallas för klyvningsfastigheten. De fastigheter som bildas kallas klyvningslotter. Klyvning kan även ske för att omedelbart sammanlägga lott med annan fastighet. Vid klyvning läggs en särskild lott ut för varje delägare som yrkar det. För de delägare som inte yrkat på enskild lott läggs en gemensam lott ut.
Ibland kan lottläggning inte ske enligt yrkarandena. Detta kan bero på att yrkandena är oförenliga eller för att förrättningslantmätaren bedömer att yrkandena inte leder till lämpliga fastigheter. Kan klyvning inte ske enligt ansökan och kan yrkandena inte justeras så att bristen avhjälps ska förrättningen ställas in, dvs. beslutet är nekad fastighetsbildning. Det räcker dock med att en lott kan läggas ut enligt yrkande för att klyvning ska kunna genomföras. En inställd förrättning kan överklagas till mark- och miljödomstolen m.fl. instanser.
L
LAGFART
När någon köpt en fastighet ska man söka lagfart för fastigheten. Detta gör man vid fastighetsinskrivningen inom Lantmäteriet. Då blir det korrekt infört i fastighetsregistret vem som är ägare. Genom att vara lagfaren ägare har man rätta att söka inteckningar i den för att exempelvis kunna belåna fastigheten m.m.
LANTMÄTERI/LANTMÄTERIET
Lantmäteri är en svensk term som avser de myndigheter som ansvarar för lantmäteri, kartläggning och registrering av fastighetsägande i Sverige. Den nationella statliga myndigheten heter officiellt Lantmäteriet.
Myndigheten ansvarig för att upprätthålla korrekt och uppdaterad information om fastighetsägande, gränser och annan rumslig data i Sverige. Myndigheten är statlig och finns över hela Sverige men på vissa större orter finns även kommunala lantmäterimyndigheter.
Lantmäteriet tillhandahåller olika tjänster relaterade till lantmäteri, såsom att upprätta och uppdatera register över alla fastigheter.
Förutom sina kärnansvar spelar Lantmäteriet också en viktig roll i samhället genom att tillhandahålla data och information om fastigheter och markanvändning som används av regeringen, kommuner, regioner, företag, organisationer och allmänheten i allmänhet för samhällsplanering av olika slag.
M
Medling
Se tvistlösning
Miljöbanken
Miljöbalken styr fastighetsanvändningen parallellt med exv. PBL, FBL, AL, LL m.fl lagar relevanta för fastigheter.
Myndighet
Relevanta myndigheter inom fastighetsområdet är exv. kommuner och regioner, länsstyrelser, Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigeten, SGU, SIG och en mängd andra.
P
PBL-juridik
Alla typer av juridiska frågor kopplade till plan- och bygglagen. Ofta innefattar detta även angränsande juridiska områden dvs. även kunskap om miljöbalken och ett stort antal andra nära sammankopplade regelverk.
Projektledning/projektledare
Projektledning är vanligt förekommande inom fastighetsutvecklingsprojekt och markexploatering. En projektledares roll är att planera, styra, leda och koordinera alla aktiviteter och funktioner inom ett projekt. I rollen ingår att styra av de olika delarna i projektet, rapportera till styrgrupp, leda projektgrupp och se till att saker och ting fångas upp och inte faller mellan stolarna. Till sin hjälp har projektledaren en projektgrupp som oftast består av specialister inom sina respektive områden, exempelvis ingenjörer, it-konsulter, inköpare och ekonomer.
Projektledaren ser till att projektet uppnår uppställda mål avseende tid, kostnad och resultat med hjälp av bland annat ledarskap, tidsplaner med milstolpar, riskanalyser, kontrollplaner och ekonomiuppföljningar.
En projektledare är i sin roll en generalist även om kompetenser och specialiseringar finns. Inom projektledarskapet finns olika certifieringar som IPMA och PMI som kvalitetssäkrar en projektledares kunskaper.
Det finns olika projektstyrningsmodeller som en projektledare bör känna till och arbeta efter. En projektledare har också till uppgift att engagera och motivera sina medlemmar i projektgruppen så att de utför ett bra arbete och levererar rätt sak i rätt tid, till rätt kvalité.
S
Samfällighet
Begreppet kan syfta på flera olika saker. Enligt fastighetsbildningslagen är det en ägoandel av någon gemensam nyttighet, ofta skapad i äldre tider genom fastighetsbildning såsom vid laga skiften. Dessa samfälligheter kan avse vägar, kvarnar, släketäkter (tång från stränder som kan används som gödning, sojden (ställen att bränna tjära) eller liknande. Dessa hade ett gemensamt ändamål för flera fastigheter. Samfälligheter är vanligt förekommande inom landsbygden. Två typer är marksamfälligheter och fiskesamfälligheter.
Ett stort antal samfälligheter har inte blivit utredda. De syns därför inte i fastighetsregistret. Inför olika marktransaktioner som exploatering för infrastruktur som vägar och broar av olika slag eller vid bostadsbebyggelse behövs det därför ofta en utredning av om äldre samfälligheter finns. Dessa utredningar görs av Lantmäteriet och kräver specialistkompetens i arkivutredning av äldre lantmäteriförrättningar.
Samfälligheter förekommer också i vattenrätten, bl.a. i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Genom tillämpning av lagen – som också kallas restvattenlagen – kan bildas markavvattningssamfälligheter, bevattningssamfälligheter och vattenregleringssamfälligheter.
Förekomsten av samfälligheter ska ingå i fastighetsförteckning.
Sammanläggning
En fastighetsrättslig åtgärd då två eller fler fastigheter, efter prövning vid Lantmäteriet, kan slås samman till en fastighet.
Servitut
Ett servitut är en rättighet som en fastighet har över en annan fastighet. Det kan exempelvis vara en rätt att använda en väg eller att ta vatten från en annan fastighet. Servitut regleras i Sverige av fastighetsbildningslagen och jordabalken och är vanligt förekommande vid fastighetsköp och vid behov av nyttjande av mark utanför den egna fastigheten.
Det finns både servitut genom avtal mellan fastighetsägarna och servitut skapade genom beslut vid en lantmäteriförrättning m.m.
Specialist
Begreppet specialist kan avse att någon har specialkompetens inom en viss disciplin/sakområde. Inom vissa områden är begreppe
Specialist inom fastighetsrätt
En jurist eller möjligen en lantmätare (utbildad civilingenjör inom Lantmäteri) som specialiserat sig på fastighetsrätt, har särskild kompetens och kunskap inom exploateringsjuridik och arbetar med de lagar och regler som rör fastigheter och fastighetsägande. En fastighetsjurist kan arbeta med olika typer av fastigheter; infrastrukturfastigheter, kommersiella fastigheter, mark- och naturresursutvinning samt bostäder och planering m.m.
De vanligaste uppgifterna för en fastighetsjurist inkluderar:
Att ge rådgivning och juridiskt stöd till fastighetsägare, fastighetsutvecklare och fastighetsbolag.
Att hantera fastighetsaffärer, såsom köp och försäljningar av fastigheter, upprätta avtal, hantera förhandlingar och genomföra olika fastighetstransaktioner.
Att hantera tvister och konflikter som rör fastigheter, såsom rättigheter, tillstånd, störningar eller grannfejder, hyresavtalsbrott och liknande tvister om byggnads- och markanvändning.
Att genomföra forskning och utredningar om fastighetsrelaterade frågor ge rekommendationer och råd baserat på sin expertis.
I allmänhet är en fastighetsjurist en viktig rådgivare för fastighetsägare och fastighetsbolag, och deras kunskaper är nödvändiga för att säkerställa en smidig fastighetsaffär eller för att hantera tvister på ett effektivt sätt.
Speciell fastighetsrätt
Speciell fastighetsrätt är ett område inom fastighetsrätten som omfattar specifika regler och lagar som rör särskilda typer av fastigheter eller fastighetsrelaterade frågor. Det kan inkludera områden som
exempelvis jordabalken, hyreslagen, bostadsrättslagen och fastighetsbildningslagen.
Några exempel på speciell fastighetsrätt kan inkludera:
Hyresrätt: Hyreslagen reglerar förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst när det gäller uthyrning av fastigheter eller lägenheter. Detta inkluderar frågor som hyresnivå, hyresavtal och hyresgästens rättigheter och skyldigheter.
Bostadsrätt: Bostadsrättslagen reglerar rätten att bo i en bostadsrätt och hur denna kan förvärvas eller överföras. Detta inkluderar frågor som upplåtelseavtal, föreningsbildning och stadgeändringar.
Jordbruksfastighet: Jordabalken reglerar ägande och brukande av jordbruksfastigheter, såsom arrenden, avvittringar och servitut.
Miljörätt: Miljöbalken reglerar hur fastigheter och fastighetsägande påverkar miljön och fastställer miljökrav för fastigheter och fastighetsrelaterade verksamheter.
Byggrätt: Plan- och bygglagen reglerar planering, byggande och förändring av fastigheter och fastighetsanläggningar, inklusive bygglovsprocesser och miljökrav för byggprojekt.
Dessa är bara några exempel på områden inom speciell fastighetsrätt. En fastighetsjurist som specialiserat sig på speciell fastighetsrätt kan hjälpa fastighetsägare och fastighetsbolag att navigera genom dessa komplexa områden och säkerställa att de uppfyller alla lagliga krav och skyldigheter.
Strandskydd
Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.
Strandskyddet gäller i hela Sverige vid samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek både i tätort och i glesbygd, oavsett om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte, oavsett vilka naturtyper eller arter som finns 100 meter från strandkanten både upp på land och ut i vattnet, även miljön under vattnet. Inom den strandskyddade zonen är det förbjudet att uppföra nya byggnader ändra byggnader eller sätta upp andra anläggningar eller anordningar som avhåller allmänheten från att röra sig där gräva eller på annat
sätt förbereda för sådana byggnationer utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv.
Anläggningar eller anordningar som är förbjudna kan till exempel vara bryggor, pirar, staket och parkeringsplatser. Andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv kan vara att fälla träd, muddra, lägga upp massor eller gödsla.
På några platser, till exempel i en del tätorter, är strandskyddet borttaget. Länsstyrelsen kan utvidga zonen till upp till 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa strandskyddets syften.
Dispens från strandskyddet kan i vissa fall erhållas. Dispensfrågor prövas vanligen av länsstyrelserna men för vissa vatten är det kommunen som gör prövningen.
T
Tillstånd
Olika regelverk kräver ofta att fastighetsägare eller andra verksamhetsutövare ansöker om olika tillstånd hos myndigheter eller domstolar för att få utföra saker inom exempelvis en fastighet. Det gäller allt från bygglov, mat- och alkoholservering, till strandskyddsdispens, försäljning av skog- och jordbruksmark till utsläpp av avloppsvatten, uttag av dricksvatten eller att utöva miljöfarlig verksamhet.
Tvistelösningsmetod
Tvister mellan parter kan lösa på flera olika sätt. Exempelvis genom en medlare som hjälper parterna hitta en gemensamt och hållbar lösning, genom skiljedomsnämnd eller via allmän domstol. Vilket alternativ som är möjligt och lämpligt beror dels på parterna, tvistebeloppet eller föremålet och om det krävs en verkställbar dom.
Tvistemål
Juridiskt mål som rör ett civilrättsligt mellanhavande.
U
Utbildning
Att utbilda, lära ut och ge ny kunskap och/eller repetera och uppdatera tidigare kunskap inom ett område.
Ö
Överenskommelse
Att i ett fastighetbildningssammanhang, vid Lantmäteriet, mellan fastighetsägare och övriga sakägare komma överens om att genomföra olika fastighetsrättsliga transaktioner. I överenskommelsen yrkas respektive medges olika transaktioner och dessa är normalt bindande i Lantmäteriprocessen. Dokumenten innehåller ibland inte bara myndighetsrelaterade frågor utan även rena avtalsfrågor. Detta kan vara mindre lyckat och försiktighet bör därför iakttas vid utformandet.
Överklaga
Att överklaga ett myndighets- eller domstolsbeslut är en rättighet som finns till för att ge medborgare en möjlighet att få sin sak prövad på nytt om de inte är nöjda med beslutet som fattats.
För att överklaga ett beslut behöver du vanligtvis skicka in en ansökan eller begäran om överprövning till den myndighet eller domstol som fattade beslutet. I ansökan behöver du ange vilket beslut som du överklagar och vilka grunder du har för att anse att beslutet är felaktigt eller orättvist.
När du har skickat in ansökan kommer den överordnade instansen att granska ditt ärende och avgöra om det finns skäl att ändra det tidigare beslutet. Det är viktigt att komma ihåg att överklagandeprocessen kan vara tidskrävande och att det finns olika regler och tidsfrister som måste följas beroende på vilken typ av beslut som överklagas och vilken instans som är ansvarig för överprövningen.
Det är därför viktigt att söka professionell rådgivning från en jurist eller advokat om du överväger att överklaga ett myndighets- eller domstolsbeslut. De kan ge dig råd om hur du bäst går tillväga och hjälpa dig att förbereda och lämna in en korrekt ansökan eller begäran om överprövning.